Jag har tabbat mig, gjort mina klavertramp
Sladdar runt och larvat..
Gjort High five mitt i den värsta kamp
Slagit sönder och karvat..

Jag har skaffat mig skavsår och ärr,
levt igenom smärtan
kanske tanklöst och taktlöst i avsaknad av spärr och smakat glupskt på svärtan

Jag felar och fallerar
Jag river ner vad andra byggt upp..
staplat stenar på måfå
som fallit vid minsta gupp…

Har grämt och plågat mig, mer än du tror
spelat offer i min egen rättssal
Hävdat att ”du har aldrig gått i mina skor!”
”Du är medioker och banal!”…

Jag Drar jag kraft ur jorden-
trots mina felsteg, eller kanske just tillföljd av
lyssna på visdomsorden:
– frenesin i varje por- jag är universums nav

..månen har en livfullhet den är maktens magiska nerv
och stjärnorna, de skapar och ökar i sin styrka
Att inte smaka kraften, det vore ett fördärv
det är tid att öppna sinnena och dyrka

Rak i ryggen går jag med huvudet högt och stolt
känner kraften pulsera i varje litetsteg
Från vindarna, från vågorna , luften vibrerar av revolt
Jag kan säga-” Jag har älskat!”

Jag var aldrig feg