Nånstans mellan avgrundsdjup längtan och evinnerlig kärlek-
möts vi två…
Vi har hela livet framför oss… och fullt med krigsstigar bakom oss ändå
Vi lämnar inget åt slumpen, Vi tror på ett öde..
Vi värjer oss aldrig
Det här är vårt flöde..
Kärlekens pilar smärtar och vi blöder
Ett varmare, skönare djup här i söder..
Söder om kallt, söder om hårt
Söder om allt som är skamligt och svårt
Här finns kärlek som värk och kärlek som smak
Kärlek som blind och kärlek som omak…
Smärtan i kärleken trasar sönder din själ
Men så ljuvlig skärseld att du aldrig vill ta farväl
Att leva i denna eld ger ingen ro
Men vem vill ha lugn när man härifrån kan gro
Kasta loss- sprida säd och blomstra tillsist
”Hon snackar som den värsta botanist…”